Skidskytte

Gjorde entré under de Paralympiska spelen i Lillehammer 1994 och har sedan dess ingått i det paralympiska programmet. Skidskytte är precis som det låter en kombination mellan skidåkning och skytte. Idrotten utövas av både atleter med rörelsenedsättning och synnedsättning. De som har en synnedsättning använder sig av ett elektroniskt sikte som signalerar med hjälp av ljud när atleten siktar på måltavlan.

Distanser

Två, två och en halv eller tre kilometer mäter tävlingsbanan för skidskytte. Skjutbanan är en del av tävlingsbanan och det är 10 meter från skytten fram till tavlan med fem svarta prickar som ska träffas. Blir det träff blir den svarta pricken vit. För personer med synnedsättning visas träff som grön och bom som röd istället. Vid miss tvingas åkaren till en straffrunda på 100 meter för sittande åkare och 150 meter för stående åkare och åkare med synnedsättning. Om det är distanslopp blir det ingen straffrunda, istället adderar man en minut till sin sluttid.

Utrustning

Elektroniskt gevär – Åkare med synnedsättning siktar med hjälp av sin hörsel. Det elektroniska geväret använder sig av ljudsignal för att blockera måltavlan. Ju närmre siktet är mitten av måltavlan, desto högre ton avger geväret.

Sit-ski – Är en specialdesignad stol som sitter ovanpå ett par skidor och används av åkare med funktionsnedsättning/muskelnedsättning eller koordinationsnedsättning i ben/underkroppen.

Det här är skidskytte

Paralympiska
vinterprogrammet