Paralympics i Tokyo 2020 kommer att arrangeras mellan den 25 augusti till den 6 september. Totalt kommer 22 idrotter att vara representerade där taekwondo och badminton är debutanter sedan Rio de Janeiro.
Tokyo arrangerade Paralympics 1964, 54 år senare är det dags igen. Nu med de tre visionerna, ”Achieving Personal Best”, ”Unity in Diversity” och ”Connecting to Tomorrow” som de tre grundpelarna.
Totalt är det 22 stycken idrotter som är representerade under spelen i Tokyo 2020. Badminton och Taekwondo är de två nytillkomna idrottsgrenarna medan segling och fotboll 7-a-side har utgått från det Paralympiska programmet.
Bågskytte
Paralympiska bågskyttar tävlar i klasser beroende på typ och omfattning av deras funktionsnedsättning: W1 (för skyttar med funktionsnedsättning i både över- och underkroppen som tävlar medan de sitter i rullstol).Open klass där både sittande och stående spelare tävlar mot varandra i 2 olika grenar, Recurve Open och Compound Open både individuellt och i lag damer och herrar samt i mixed team.
Badminton
Reglerna för para-badminton är nästan detsamma som för badminton på de olympiska spelen. En match består bäst av tre matcher med 21 poäng. Den första sidan att vinna två matcher vinner matchen. Denna sport är indelad i tre kategorier (stående övre, stå lägre och rullstol) enligt utsträckningen av idrottarnas funktionsnedsättning. Där vardera är indelade i sex olika klasser beroende på grad av funktionsnedsättning. I varje klass hålls singlar (män och kvinnor) dubblar (män och kvinnor) och blandade dubbelmatcher.
Boccia
Spelarna tävlar genom att kasta eller rulla sina sex bollar, färgade i rött eller blått, och försöker placera dem närmast den vita poängbollen. Boccia spelas mellan två individer, par eller lag av tre spelare, där män och kvinnor tävlar tillsammans. Spelare som inte kan kasta en boll med handen på grund av sin funktionsnedsättning kan sparka en boll eller rulla den med hjälp av en ramp och av en rännassistent. Rännassistenten får endast flytta själva rännan på instruktioner av spelaren. De får absolut inte snacka eller ge instruktioner.
Kanot
Kanot i Paralympiska spelen består av 200 meter sprint, som ärindelade i tre klassificeringar: KL1, KL2 och KL3, beroende på omfattningen av funktionsnedsättning av stam och benfunktion. Para-kanoten har två discipliner: kajak och Va’a racing. För kajakpaddling kan du paddla på båda sidorna medan du i Va’a paddlar på en sida av kanoten. Va’a gör debut i Paralympiska sammanhang och finns i två klasser, VL2 och VL3.
Cykling
Cykling på de Paralympiska spelen är uppdelad i två typer. En är vägcykel på landsväg och den andra typen är spårcykelhållning i en velodrom. I spårcykel hålls tävlingar på en lutande krets som kallas en ”bank”. Landsvägscykling sker i två olika grenar, tempolopp och linjelopp. Hastigheten på racercyklar når upp till 60 km per timme – cirka tre till fyra gånger snabbare än den genomsnittliga cyklisten. Cykel delas in i tre klasser: H (handcykel), M (racer) och B (tandem) och män och kvinnor tävlar var för sig.
Ridsport
Dressyr är en sport där ryttare konkurrerar med avseende på exaktheten och den konstnärliga kvaliteten på prestanda som uppnåtts genom ryttare och häst. Dressyr omfattar tre discipliner: individuellt, lag och freestyle, där ryttare kör ett program komponerat av musik utvalt av sig själva. Ryttarna klassificeras i fem klasser enligt typen och omfattningen av deras funktionsnedsättning. Ryttare konkurrerar inom en bestämd klassificering mot varandra.
Fotboll 5-a-side
Paralympisk fotboll 5-a-sidan är en typ av fotboll utvecklad för spelare med synnedsättning. Varje lag består av fem spelare. Matcherna spelas på en plan med samma mått som en futsal-plan. På linjerna på båda sidor av en planen är staket på ca 1 m i höjd justerat. Bollen ger ifrån sig ljud när den är i rörelse och matchen är två gånger 20 minuter lång. Fyra utespelare spelar med ögonbilden. Målvakten har däremot ingen eller endast en svag synnedsättning och ger sina lagspelare instruktioner om hur de ska röra sig på plan. När en spelare flyttar sig mot spelaren med bollen, måste de säga ”voy” (vilket betyder ”gå” på spanska). Om spelare inte ropar ”voy”, straffas de. Dessa regler ger ofta actionfyllda spännande matcher som överstiger åskådarens förväntningar.
Goalball
Goalball utvecklades som en bollsport i syfte att rehabilitera för personer med synnedsättning som återvände från andra världskriget. I goalball spelar två lag med tre spelare som bär en ögonbindel (oavsett synnedsättningens omfattning) på en plan som är nio meter bred och 18 meter lång. Det offensiva laget rullar en boll med två klockor inuti (bollvikt: 1,25 kg) mot motståndarens mål och försöker få bollen över motståndarens mållinje. Alla tre spelarna i det defensiva laget lyssnar efter den kommande bollen och motståndarnas rörelser och försöker blockera bollen från att komma in i målet. Spelet består av två halvlekar som är respektive 12-minuter långa. Goalball är en extremt spännande sport som brukar få publiken väldigt fängslade.
Judo
I judo tävlar idrottarna inte enligt klassificeringen av synnedsättning utan i viktklasser. Det finns sju divisioner för män (-60kg, -66kg, -73kg, -81kg, -90kg, -100kg, +100kg) och sex för kvinnor (-48kg, -52kg, -57kg, -63kg, -70kg, + 70kg). Den stora skillnaden mellan Paralympisk och Olympisk judo är hur man börjar en match. I judo under Paralympics börjar matcherna med att man håller i varandra vilket inte sker under Olympisk Judo.
Friidrott
Friidrott når en stor omfattning av idrottare med flera olika typer av funktionsnedsättning. Tävlingarna utspelar sig dels på en arena med löparbana och på landsväg i form av maraton. Det finns allt från kastgrenar, hoppgrenar och löpgrenar.
Bänkpress
Bänkpress är en sport där idrottsutövare med nedsatt funktion i benen lyfter en barbell (en bar lastad med tunga plattor) genom att använda sin överkroppsstyrka. Vinnaren är den som lyfter högsta antal kilo. I tyngdlyftning finns ingen klassificering utan tävlingar klassas in på kroppsvikt. För idrottare med amputationer, för att kompensera viktminskningen, läggs vikt till sin kroppsvikt för att redogöra för saknade kroppsdelar.
Simning
Simmare tävlar i klasser enligt typen och omfattningen av deras funktionsnedsättning. I Paralympisk simning utförs dessa tävlingslopp: fristil, bröstsim, ryggsim, fjäril, individuell medley (fjäril, ryggsim, bröstsim och fristil i den ordningen) och lagmedley. För att förhindra att simmare med synnedsättning slår i väggen, har de tillgång till tränare som kallas ”tappers” i vardera sida av bassängen som med hjälp av en pinne duttar simmaren på huvudet som i sin tur vänder innan bassängkanten.
Rodd
Rodd är en sport där en eller flera idrottare ror en båt. Roddarna konkurrerar i olika discipliner i enlighet med omfattningen av deras funktionsnedsättning. Klassificeringarna för rodd är följande: AS (roddare som använder armarna och/eller axlarna och sitter i rullstol); TA (roddare som använder bål och armarna, amputation i benen och idrottare med cerebral pares); och LTA (roddare som använder ett ben, bål och armar, idrottare med nedsatt funktion i övre och/eller undre arm eller ben, idrottare med cerebral pares, idrottare med synnedsättning). Rodd tävlas i följande klasser och dicipliner: Mixed Coxed Fours, som tävlas av lag bestående av två manliga och två kvinnliga roddare. Mixed Double Sculls, som tävlas med par av en manlig och en kvinna, som båda har två åror, en i varje hand; och singelskalor för män och kvinnor med två åror, en i varje hand.
Sportskytte
De tävlande skjuter på en tavla med ”gevär” eller ”pistol” och tävlar om att få högsta poäng. Tävlingen är uppdelad i flera olika dicipliner baserat på typen av skjutvapen (airgun eller gevär), avståndet till målet (10m, 25m eller 50m) och skjutpositionen (stående eller sittande). Skyttar i rullstol skjuter från sin rullstol i stående evenemang och skjuter med sin armbåge placerad på ett skjutbord i vissa dicipliner. Skyttar är klassificerade i någon av följande kategorier enligt deras status av funktionsnedsättning: SH1 (skyttar som kan stödja skjutvapen med egna armar); eller SH2 (skyttar som kräver hjälp att ladda vapnet). Man kan få maximalt få 10.9 poäng på en 10 gradig skala. För att uppnå maxpoäng måste skytten träffa exakt i mitten av tavlan, vilket bara är 0,5 mm i diameter. Ju längre skottet är från mitten, desto lägre poäng.
Volleyboll – sittande
Volleyboll under Paralympics är en form av volleyboll som spelas av två lag av sex spelare där samtliga sitter ner på golvet. Bollen som används är densamma som för stående volleyboll. De stora skillnaderna är en mindre plan och ett lägre nät, vilket gör att spelarna kan sitta kvar medan de spelar. Spelare måste alltid hålla sina rumpor på golvet när de serverar, slår eller blockerar. Varje match spelas i bäst av fem där de fyra första seten spelas till 25 poäng. Det femte spelas till 15 poäng och varje set måste vinnas med två poäng.
Bordtennis
Bordtennisens regler är generellt desamma i Paralympics som under OS men är delvis förändrade beroende på typ och omfattning av spelarens nedsättning och funktionella förmåga. Till exempel måste spelarna som sitter i stol serva så att bollen går ut via kortsidan av bordet. Annars räknas inte poängen. I matcher mellan spelare med intellektuell funktionsnedsättning följer den här sporten exakt samma regler som bordtennis under OS. Spelare tävlar individuellt eller i lag, som är indelade i klasser baserat på typen och omfattningen av spelarens nedsättning och funktionella förmåga (klass 1-5: spelare i rullstol, klass 6-10: spelare som spelar stående; klass 11: spelare med en intellektuell funktionsnedsättning).
Taekwondo
Taekwondo är Sydkoreas nationalsport och känns ofta igen av sitt fokus på sparkar. Sporten gäller idrottare med en funktionsnedsättning i armarna. Idrottarna bär hjälm, kroppsbeskyddare och annan skyddsutrustning. Vinnaren är den med flest poäng. I taekwondo är en spark till motståndarens rygg värt en poäng. När sparken innebär en spinnteknik är den värd tre poäng. De nuvarande reglerna förbjuder spark mot huvudet.
Triathlon
I triathlon tävlar idrottarna i simning, cykling och löpning följt av varandra. I triathlon är användningen av stödjande utrustning och modifiering av verktyg tillåten i enlighet med typ och omfattning av idrottarnas funktionsnedsättning. De tre sträckorna i para-triathlon är 0,75km simning, 20km cykel och 5km löpning (den totala sträckan är 25.75km, hälften av en olympisk triathlon).
Rullstolsbasket
Rullstolsbasket är detsamma som vanligt basket när det gäller antalet lagmedlemmar (fem spelare från varje lag är tillåtna på planen) planens storlek och höjden på basketkorgarna. Reglerna för rullstolsbasket varierar dock i vissa avseenden, med hänsyn till det faktum att idrottarna sitter i rullstolar. Till exempel är det ett stegfel för att göra mer än två tryck på hjulen utan att dribbla bollen.
I rullstolsbasket gäller ett poängtilldelningssystem som tillåter spelare med olika nivåer av funktionsnedsättning för att skapa ett lag. Spelare tilldelas poäng enligt deras klassificering i steg om 0,5 punkter. Till exempel tilldelas 4,5 poäng till en spelare med minimal funktionsnedsättning och 1,0 till en spelare med störst funktionsnedsättning. Det totala antalet poäng på alla fem spelare på planen måste vara 14 eller mindre.
Rullstolsfäktning
Rullstolsfäktning är en sport där två fäktare i rullstolar tävlar med svärd för att vinna poäng genom att träffa sin motståndare. Reglerna för rullstolsfäktning i Paralympics är i stort sett desamma som med dem för stående fäktning. Rullstolsfätkning är dock mer still i det sättet som fäktare endast använder den övre halvan av kroppen medan rullstolarna är fästa i marken. Det tävlas i tre olika grenar på dam och herrsidan – epee, foil och sabre.
Rullstolsrugby
Rullstolsrygby är en sport utformad för personer med nedsatt funktion över och underkroppen. Rullstolsrugby är en tuff sport med mycket närkamper vilket gör att rullstolarna är utformade för att kunna motstå kollisionsbelastningen. Fyra spelare från varje lag är tillåtna på plan. En match består av fyra stycken åtta-minuters-perioder. Rullstolsrugby spelas på en basketplan, med hjälp av en boll som liknar bollen som används i volleyboll. Till skillnad från i stående rugby är framåtpass tillåten. Genom att kasta, rulla och dribbla bollen, liksom hålla på knäna, bär spelarna bollen mot målet. Ett mål kan ställas in när ett hjul på rullstolen hos spelaren som är i besittning av bollen är på eller korsar mållinjen. Spelare klassificeras enligt deras nivå av funktionsnedsättning i sju klasser och tilldelas ett poängvärde på mellan 0,5 och 3,5. Det totala klassificeringsvärdet för alla fyra spelare på plan för varje lag får inte överstiga åtta poäng, men detta maximum ökas med 0,5 poäng för varje kvinnlig spelare på plan.
Rullstolstennis
Utrustningen och reglerna för rullstolstennis är nästan samma som för stående tennis. Genom att använda en mängd olika tekniker returnerar spelarna bollen till motståndarens planhalva för att få poäng. Tennistekniken är givetvis viktig för att kunna bli en duktig spelare, men lika viktigt är rullstolstekniken för att snabbt kunna parera motståndarens slag. I rullstolstennis kan bollen studsa upp till två gånger. Spelaren måste returnera bollen innan den träffar marken en tredje gång. Så länge den första studsen faller inom planens linjer, kan den andra studsen ske utanför. Man spelar i två klasser i både individuellt och dubbel – open och quad.