Ebba Årsjö har hittat hem

Ebba Årsjö berättar om vägen in i parasporten, om att dölja sin funktionsnedsättning och om vinnarskallen som ska ta henne till medaljer i Paralympics.

Under hela sitt liv har Ebba Årsjö valt att hålla sin funktionsnedsättning hemlig. Hon har tränat och tävlat med Sveriges alpina elit och sågs länge som en av de stora talangerna. Men vid 17 års ålder kom verkligheten ikapp.

– Jag kunde inte längre konkurrera. Det blev för stor skillnad. Mitt högra ben är så pass mycket svagare. Om jag gör tio benböj med mitt vänstra kan jag göra max ett med det högra, säger Ebba Årsjö.

Motivationen tröt när förutsättningarna att konkurrera med de andra åkarna blev allt sämre. Då fick hon höra om paraalpint och att hon möjligen skulle kunna bli inklassad inom parasporten.

– Först skrattade vi lite åt det. Inte ska väl jag? Jag tror vi hade många förutfattade meningar om parasport. Att man måste ha en mycket värre nedsättning än vad jag har. Men ju mer vi tänkte på det ju bättre kändes det.

Parasporten räddade karriären

Men steget in i parasporten blev inte så enkel som väntat. Inklassningsprocessen blev lång och hoppet om att bli inklassad började försvinna.

– När jag kände att idrotten inte kommer funka för mig. Jag kommer inte kunna vara med i något landslag varken på parasportsidan eller för de som inte har funktionsnedsättning. Det var en väldigt jobbig tid, det var mycket annat som hände också.

Om du inte hade blivit inklassad?

– Oj, jag kan nästan inte beskriva det. Det var så pass jobbigt. Jag kände att det här var min enda utväg faktiskt. Så det räddade mig.

Tar världen med storm

Tillsammans med Aaron Lindström och Arvid Skoglund utgör nu Ebba Årsjö ett av världens bästa och mest talangfulla landslag. Förbundskaptenen, Henrik Bergqvist, är inte förvånad över vad laget och Ebba har presterat.

– Hon är den åkare som tränat absolut hårdast på touren. Ebba kan bli väldigt bra, hon är fortfarande väldigt ung, 19 år, så hon har många år kvar inom sporten. Men hon är redan där. Hon har ett elitidrottstänk och brinner verkligen för sporten.

Vad tror du det har betytt för henne att ta steget till parasporten?

– Jag tror det har betytt mycket, främst mentalt att kunna tävla på lika villkor. Inte behöva överprestera för att ha en chans.

Gömt sin funktionsnedsättning

Under hela sin uppväxt och långt upp i tonåren valde Ebba att hålla sin funktionsnedsättning för sig själv. Något som har haft både för- och nackdelar.

– Jag har aldrig känt behovet av att göra det, för det är rätt skönt att låta det vara en hemlighet och vara som alla andra. Men det är också skitjobbigt för man kan aldrig berätta om varför man har ont eller varför man är borta.

I och med att Ebba inte valt att berätta om sin funktionsnedsättning har hon alltid tränat och tävlat med åkare som inte har någon nedsättning.

– Det har nog gjort att jag är så pass stark tror jag. Jag har hela tiden fått pusha mig själv. Det tror jag bara har varit positivt.

Hur har det varit att alltid kämpa hårdare än alla andra?

– Jag tänker inte så. Alla har något som de kämpar med, så jag gillar inte att säga så egentligen. Jag vet jättemånga som kämpar varje dag med något som kanske inte klassas som en funktionsnedsättning.

I och med klassningen in i parasporten har hon tvingats berätta om sin nedsättning. Ett måste som hon är tacksam för.

– Nu vet de flesta om det, så nu behöver jag inte tänka på att försvara mig eller skydda benet. Det är väldigt skönt och jag känner mig redan tryggare.